124582641_4622327507837924_7508998074694647560_n.jpg

Foto Gert Baartmans 

Att jaga med borderterrier

 När borderterrier avlades fram i gränslandet mellan Skottland och England var syftet med hundrasen att hålla jordbruket fritt från gnagare och fyrfota fjäderfätjuvar. Borderterriern skulle orka följa jaktlaget under en hel dag och ändå ha krafter kvar att gå ner i gryt om fjäderfätjuven tog sin tillflykt dit. Därför behövdes en snabb och uthållig hund som var tillräckligt liten och smidig för att ta sig in i gryt. Den skulle också vara intelligent och självständig samt kunna samsas med andra jakthundar.

williamcarruthers.jpg
hunting-day-daniele-trottier.jpg

William Carruthers 1924

250x218.jpg

Eftersom jakten bara är en mindre del av jakthundens och jägarens liv så är det viktigt att jakthunden också fungerar som sällskapshund. En egenskap hos många borderterriers som nu i modern tid särskilt uppskattas av jägare är dess förmåga att vara något av en ”dr Jekyll och mr Hyde”

border-terrier-child-hdr.jpg

Hemma är hunden social, lugn och kan samsas med barn och andra husdjur, i jaktskogen är den uthållig, har lagom med viltskärpa och stort mod. Men det är viktigt att komma ihåg att det är en terrier, utanför familjekretsen ses ofta katter och andra smådjur som jaktbyten.

93289195_3692800844123933_3171575963590852608_n.jpg
Grythunden

Jakt i gryt är en relativt vanlig jaktform med borderterriern, grythundar
används för jakt, skyddsjakt och eftersök på räv, grävling och mårdhund.
En förliggare söker upp viltet i grytet och ligger en bit från grävlingen eller räven och skallar, detta om viltet går till en blindgång eller bo nere i grytet. Jägaren gräver sig då ner och gör ett nerslag i 
grytgången bakom hunden för att komma åt vilt och hund. Eftersom det kan ta tid så är det viktigt att hunden är uthållig och inte lämnar viltet. Om grävlingen eller räven flyttar sej i grytet följer hunden efter.

Foto Gert Baartmans 

En sprängare används för jakt på räv. En sprängare har ett rörligt arbetssätt som gör räven otrygg och väljer att lämna grytet. Hunden söker upp räven, bryter kontakten och söker nya vägar i grytet. Hunden kan även ibland komma upp från grytet och gå ner igen, gärna i en annan ingång. Detta gör räven orolig och får den att lämna grytet.
Grytjakten och grytträningen är och har varit under ett antal år en ifrågasatt verksamhet i Sverige. Men i till exempel Finland har man insett vikten av att ha tränade grythundar för att jaga den invasiva mårdhunden. I Finland fälls årligen 170 000 mårdhundar, i Sverige sprider den sig nu norrifrån och kanske får vi en annan syn på behovet av tränade grythundar även här.

En grythunds egenskaper för grytjakt utvärderas i ett provgryt. Det är ett gångsystem med lådor som gör det möjligt att observera hur hunden jobbar 
med rörligheten. Hur hunden tar sig fram till grytviltet och hur den agerar i kontakt med viltet.

För att meritera sin hund kan man göra grytprov.

Det finns tre olika typer av grytprov:
Grytanlagsprov
Grytapporteringsprov
Grytjaktprov

Här kan du läsa mer om reglerna för grythundsarbete

images.jpg
124724458_4622327621171246_7446848612784372384_n.jpg

Foto Gert Baartmans 

Den kortdrivande och stötande hunden

Borderterriern lämpar sig särskilt bra för de små jaktmarkerna eller där 
jakten bedrivs i mindre såtar. Den har naturligt ett inte allt för stort sök på grund av sitt ursprung som grythund. Detta är till fördel när mindre såtar ska jagas av med avbrott emellan och man inte vill att hunden ska jaga igenom alla såtar på en gång eller helt enkelt förvinna i väg på egna äventyr.
En borderterrier jagar allt oavsett om viltet har klövar, tassar eller fjädrar men efterhand brukar hunden föredra att jaga det vilt man skjuter för den. Precis som med alla jakthundar förändras också beteendet allt eftersom hunden får mer erfarenhet och träning.

244379523_10221213619236718_4235985939673440568_n.jpg

Foto Johan Hamilton 

En fråga när borderterrierns egenskaper som jakthund diskuteras är om de skallar i löpan det vill säga om den hela tiden skäller när den följer efter ett färskt viltspår. De flesta bordrar skallar när de precis får kontakt och ser viltet de jagar men kan därefter tystna när de följer spåret. Några bordrar skallar hela tiden de följer spåret. Ofta uppskattas det att borderterriern skallar just vid kontakt med viltet, då vet skyttarna vart viltet är och vilken riktning de tar just där och då. 

 Med modern utrustning i form av pejlar kan man också ifrågasätta hur viktigt det egentligen är att jakthunden skallar i löpan. Vissa hundförare sätter en bjällra på en hund som går tyst för att passkyttarna ska kunna höra när hunden närmar sig.
Också frågan om hur länge en borderterrier förföljer viltet diskuteras men även det är högst individuellt och påverkas av många faktorer så svaret på den frågan är ”hur långt är ett snöre?” Men allmänt kan sägas att borderterriern är en kortdrivare alternativt stötande hund, långdrivande borderterriers är mer ovanligt. Apropå längden på snöret så finns det ingen officiell definition på skillnaden i tid mellan en långdrivande och kortdrivande jakthund.

Borderterriersällskapet har inget eget drevanlagsprov där man prövar hundens jaktegenskaper som drivande hund. Men en borderterrier (och andra terrierraser) får starta på Tysk Jaktterriers Jaktanlagsprov, både skogsprov och fältprov som du kan läsa om här

241878262_4246112345487326_6968093546908186244_n.jpg

Det finns många borderterriers som är duktiga vildsvinshundar. Med intensivt skall och närgångna utfall brukar de få vildsvinen att lämna sin daglega. I tät vegetation där vildsvinen ofta påträffas kommer borderterrierns smidiga format och snabbhet till sin rätta. Som hundförare kan man ibland undra varför en 6 kg borderterrier ger sig på ett vildsvin som kan väga över 100 kg, än mer förvånande är att vildsvinet väljer att springa därifrån. Det säger en del om bordterrierns mod, orubbliga självförtroende och bristande verklighetsuppfattning när det gäller den egna kroppsstorleken.

Borderterriern har också möjlighet att starta på vildsvinsprov. Förmågan att hitta vildsvinen och få dem i rörelse och driva eller ställa dem bedöms.

Här kan du läsa om vildsvinsprovet

80560953_10156819020954849_1284927809780711424_n.jpg

Foto Erica Sköldefjord

305098306_543407710496184_9143378041284951610_n.jpg

Foto Tobias Gustafsson

Viltspår och eftersök

En borderterrier har i allmänhet stor vilja att spåra och det är därför lätt att träna den för eftersök. Eftersom arbetsviljan är hög så är spårtempot ofta högt och spårningen yvig, särskilt hos unga hundar. Men får man sin border att spåra lugnt och metodiskt så kan det bli en riktigt bra spårhund.

Många borderterriers används vid eftersök på trafikskadat vilt, en nackdel vid eftersök kan vara att bordern är för lätt för att dra ner ett skadat djur om det behövs. Men även här finns det individuella skillnader och många bordrar kan trots sin
förhållandevis låga vikt till exempel dra ner skadade rådjur.

305455465_768756274404913_7675121621988468047_n.jpg

Viltspåret syftar till att träna hunden till att bli en duktig eftersökshund. Viltspår är en utmärkt aktivitet för att stimulera hunden fysisk, mentalt och är även stärkande för relationen mellan hundförare och hund.
Här kan du läsa om regler för viltspårsprov

Har din borderterrier godkänt jaktprov?

Jaktkommittén är nyfikna på vilka bordrar som har formella jaktmeriter dvs avlagt någon form av jaktrelaterat prov. Från SKK är det svårt att få ut en lista som förutom championat (titlar) innehåller de olika varianterna av grytprov, vildsvinsprov, jaktanlagsprov skog/fält eller viltspår (tävlingsresultat).

Är din border inte med på listan men har gjort något jaktrelaterat prov, maila hundens registrerings-nummer och fullständiga namn samt vilket/vilka godkända prov hunden har gjort så uppdateras listan.

Ett problem med det som finns registrerat på SKK är att om ägaren själv inte anmält att hunden avlidit så finns den kvar som ”levande” Titta gärna på listan och maila om du ser någon hund som du vet är avliden. 

Johan Hamilton e-post

Listan som .pdf finns här

Uppdaterad 221030

Blue Badger´s No Nugget ”Nico”
Hane född 2018
Ägare: Frans Beckman

Tånie.jpg

Foto Mikael Grennard

Sub Terram Criminal Mind ”Tånie”
Tik född 2013
Ägare: Camilla Andersson &
Dahn Ahlström

Sune.jpg

Sjödjurets Sunrise Shiraz ”Sune”
Hane född 2015
Ägare: Lotta Gustafsson

No Nugget.jpg
"Vi som verkligen jagar med borderterrier"
forum på FB
fb_icon_325x325.png
Jaktkommitté

Maria Erlandsson
070 641 66 57  

e-post 

Johan Hamilton

Håkan Rilöv